Jag tror jag har bestämt mig!
Sitter på jobbet, Emelie har precis åkt hem.
Hon är så snäll som vill komma och göra mig lite sällskap
och få tiden att gå lite! :) Farre ligger och snarkar i gästrummet så sött.
Nu när jag bara har 2 pass på det här jobbet så måste jag se mig om
efter nya jobb och möjligheter om jag inte får jobba extra här..
Har sökt massor av assistentjobb, ska söka till olika dagis här
i Umeå som vikarie för det behövs ganska ofta. Jag känner
att jag är redo och mogen för att möjligen påbörja mitt liv i göteborg
på riktigt. På ETT villkor! att jag verkligen jobbar där. För då gör
man något om dagarna/nätterna och mår bättre. En jobbig punkt
är ju att jag bara känner Farre och hans bror där..Jag har ju iofs
Farres kompis tjej där Linda också som jag umgås med men
ni vet inget går att ersätta barndomskompisar man hållit ihop
med länge osv. Jag kommer sakna Emelie, men förhoppningsvis
flyttar hon ner till sommaren då hon tagit studenten! Sen är det ju
det här med mamma och pappa. Även om jag inte har världens bästa
realtion till dom så saknar man oerhört mycket, bara att finnas
i närheten är en trygghet. Men det är dags att inse att jag fyller
faktiskt 20 år i höst och kan inte daltas runt med. Dags att bli
vuxen. Jag hoppas det ordnar sig med lite jobb under hösten/vintern
och så kanske jag flyttar med Farre samtidigt efter jul, eller lite senare.
Jag ska maila runt om jobb där så jag kanske kan få in en fot där i jobbvärlden
lite lättare då jag väl är på plats! Och ni bloggbrudar som bor i Göteborgsområdet
kan ju bli kompis med mig också :]
Big girls dont cry!
XOXO/ JNY
Emelie min bästa kompis!
Hur har din dag varit då? :)
Riktig nostalgi :D
:)
godnatt:)
haft en bra kväll?
nice !:)
Eller hur? Tack! :) Kram
Tack så mycket! Det ordnar sig säkert med jobb om du flyttar :o)
Kram
Tack!
tihi. :D
visste e den?
Vad händer idag då?
hihi japp, så fin så fin ^^
Godmorgon, på dig själv :')
jag har inte heller världens bästa relation med min mamma (den är faktiskt typ den sämsta man kan hitta) men ÄNDÅ saknar jag henne ibland när man har varit bort länge... det är ganska konstigt egentligen. att man saknar någon som, varje gång man träffas, bara påverkar en negativt... eller iallafall nästan varje gång...
Tack :)
sv: bra fråga :) det inte riktigt